Sv: Det var en varm midsommardag när Elin gick in på polisstationen i Uppsala.
En: It was a warm midsummer day when Elin walked into the police station in Uppsala.

Sv: Det var folk överallt.
En: There were people everywhere.

Sv: Vissa firade midsommar, andra hade problem.
En: Some were celebrating midsummer, others had problems.

Sv: Elin var där av en annan anledning.
En: Elin was there for a different reason.

Sv: Hennes lägenhet hade blivit rånad.
En: Her apartment had been robbed.

Sv: Hon kände sig osäker och ledsen.
En: She felt vulnerable and sad.

Sv: Elin var en 32-årig bildlärare.
En: Elin was a 32-year-old art teacher.

Sv: Hon var självständig.
En: She was independent.

Sv: Men nu kände hon sig sårbar.
En: But now she felt vulnerable.

Sv: En polis plockade upp henne från väntrummet.
En: A police officer picked her up from the waiting room.

Sv: Han hette Johan.
En: His name was Johan.

Sv: Johan var omkring 40 år och nyligen flyttad till Uppsala.
En: Johan was about 40 years old and had recently moved to Uppsala.

Sv: Han ville visa att han kunde lösa stora brott.
En: He wanted to show that he could solve major crimes.

Sv: "Vad hände?"
En: "What happened?"

Sv: frågade Johan vänligt.
En: Johan asked kindly.

Sv: Elin berättade för honom om inbrottet.
En: Elin told him about the burglary.

Sv: Hon hade kommit hem och funnit sin dörr öppen.
En: She had come home and found her door open.

Sv: Många saker saknades.
En: Many things were missing.

Sv: Tjuven hade inte lämnat några spår.
En: The thief had not left any traces.

Sv: "Det fanns inget fingeravtryck eller någonting," sa Elin frustrerat.
En: "There were no fingerprints or anything," said Elin, frustrated.

Sv: "Hur ska ni hitta dem?"
En: "How are you going to find them?"

Sv: Johan förstod hennes känsla av hopplöshet.
En: Johan understood her feeling of hopelessness.

Sv: Men han var också besluten att lösa fallet.
En: But he was also determined to solve the case.

Sv: "Vi kommer att göra vårt bästa, Elin," sa han.
En: "We will do our best, Elin," he said.

Sv: "Ge mig bara några dagar."
En: "Just give me a few days."

Sv: Dagarna gick.
En: Days passed.

Sv: Elin hörde inget från polisen.
En: Elin heard nothing from the police.

Sv: Hon bestämde sig för att prata med sina grannar.
En: She decided to talk to her neighbors.

Sv: Någon kanske hade sett något.
En: Maybe someone had seen something.

Sv: Hon gick runt i sitt kvarter, ställde frågor och skrev ner svaren.
En: She walked around her neighborhood, asked questions, and wrote down the answers.

Sv: En eftermiddag stötte hon på en äldre man.
En: One afternoon she ran into an elderly man.

Sv: "Jag såg en man lämna ditt hus den dagen," sa han.
En: "I saw a man leaving your house that day," he said.

Sv: "Han hade en stor svart väska."
En: "He had a big black bag."

Sv: Elin tackade mannen och gick raka vägen till polisen.
En: Elin thanked the man and went straight to the police.

Sv: "Johan, jag har ny information," sa hon med hopp i rösten.
En: "Johan, I have new information," she said with hope in her voice.

Sv: Johan blev imponerad.
En: Johan was impressed.

Sv: Han tog hennes uppgifter på allvar.
En: He took her information seriously.

Sv: Han spårade upp mannen med väskan.
En: He tracked down the man with the bag.

Sv: Efter några dagar hade Johan nyheter.
En: After a few days, Johan had news.

Sv: "Vi har fångat honom," sa han.
En: "We caught him," he said.

Sv: Elin andades ut.
En: Elin breathed a sigh of relief.

Sv: Hon kände sig tryggare igen.
En: She felt safer again.

Sv: Efter detta började Elin engagera sig mer i sitt område.
En: After this, Elin started to get more involved in her area.

Sv: Hon pratade oftare med sina grannar.
En: She talked more often with her neighbors.

Sv: Johan kände också att han blivit bättre som polis.
En: Johan also felt that he had become a better police officer.

Sv: Han var stolt och kände sig som hemma i Uppsala.
En: He was proud and felt at home in Uppsala.

Sv: Slutet gott, allting gott.
En: All’s well that ends well.